Tiden flyger och håret yr

Vilken vecka. Fylld av alla möjliga och omöjliga händelser.

Måndag fick jag en CVK (central venkateter) placerad vid mitt vänsta nyckelben. Det här hade jag protesterat emot då jag vet att det finns ett alternativ som är bättre för mig. För de flesta skulle jag vilja påstå. Nämligen central port. Placerad på samma ställe som CVK. Skillnaden är att CVK har slangar som hänger ut och porten är inlagd, som en liten dosa, under skinnet. Båda går direkt till en ven och är enkla att koppla på vid mina cytostatikabehandlingar. Nåväl, efter att blivit avfärdad mitt önskemål om central port samt fått meddelande om att just den avdelningen som utför ingreppet har stängt under sommaren och att de ändå inte sätter in en port på ”korttidssjuka” som jag,  i Göteborg får jag gärna ringa andra sjukhus utifall att de har tid att sätta in en port- så blev det en CVK iallafall.

Idag fick jag även reda på att jag är Östrogenpositiv till 100%. Det är bra. Det är den vanligaste bröstcancerformen och där finns stor erfarenhet. På en skala  från ett till tre, där tre är den mest aggressiva arten, så har jag en tvåa. Också bra. Det enda jag väntar på nu är att få reda på om jag är HER2 positiv. Jag förstår inte så mycket av alla termerna men vid HER2 positiv så fortsätter behandligen efter att kemoterapin är färdig med vad jag tror är cancermotverkande samt immunförsvarsstärkande behandlingar var tredje vecka i ytterligare ett år. HER2 positiv vill jag helst inte vara.

Den här veckan är min fantastiska mamma här. Min tacksamhet är oändlig. Hon vet exakt hur och när och vad jag behöver. Adam och mamma är ett radarpar och det är en ynnest att se honom rusa till mormor med vidöppna armar och överösa henne med kärlek. Kärleken är ömsesidig. De där två har något väldigt speciellt i hop. Vackert.

Tisdag var det dags för den andra dosen cytostatika. Natten hade varit bedrövlig. CVK-n är i vägen överallt. Jag kunde bara sova på rygg i korta omgångar och efter att Adam krypit ner i sängen för lite mysigt buffande och mysande som bara små barn kan, så var sömnen lika med noll. Hur ska det här gå fram till november? – undrar jag i mitt stilla sinne. Inga spontana kramar, hela tiden på sin vakt för stötar och dessutom bara kunna sova på rygg. CVK – känn dig hatad redan efter 12h.

Jag laddade med förmiddagsfika i goda vänners lag. Vi plockade körsbär i trädgården och åt en massa god frukt… för att inte tala om riktigt smarriga hembakade bullar. Precis vad jag behövde! Idag följde en väninna med mig till Jubiléumskliniken och det kändes jättebra. Återigen var det härliga Mia som tog hand om mig och såg till att jag fick den bästa av service. På det hela är det inte själva behandlingen som är läskig för mig utan det som komma skall efteråt. Hur trött och illamående kommer jag att bli den här gången? Hur många dagar? Hur tär det på psyket…?

På kvällen pratade jag med mitt underbara kusinbarn A som bor i Halmstad. Vi bespottade CVK-n och gjorde upp planer för morgondagen. Bekymra dig inte, sa hon, det här fixar jag.

Onsdagen kom efter ännu en, i princip, sömnlös natt på grund av CVK-n. Tröttheten av cellgiften är förlamande. Jag känner mig knockad. I stil med baksmällan från helvetet. Jag hade verkligen behövt de där timmarnas sömn. Lyckades dock hålla mig vaken i några timmar och tillsammans med kusinbarn A ringer vi runt till sjukhusen utanför Göteborg. Alla säger att det är helt galet att det är vi som ringer. Att inte SU fixar detta. I Borås får vi napp först. Remissen fixar SU har de lovat och när jag ringer Jubiléumskliniken så tar de över ärendet på en gång. Imorgon torsdag, ska jag vara på plats kl 8.00. Svårare var det inte. Att jag inte pushat tidigare för detta? Men hur skulle jag veta? Hur många vet att det överhuvudtaget är möjligt? Efter en god lunch tillsammans med gode grannen Mr A och min mor – där jag knappt höll ögonen öppna- så sover jag djupt i fyra timmar medan mamma höll låda med Adam nere på gården. God bless.

Torsdag kl 5.20 ringer väckarklockan. 6.20 sitter jag på bussen till Borås och från Censtralstationen där tar jag en taxi till Borås Sjukhus där checkar jag in kl 8.00 och blir fantastiskt väl mottagen. Personalen är om sig och kring sig. Även om strumporna jag får är håliga, mamelucktrosorna skrattretande och britsen smal och hal så somnar jag och toksover fram till ingreppet ska ske ett par timmar senare. Många frågor blir det om hur och varför jag hamnat hos dem. I Borås så är det en självklarhet att direkt sätta in en central port. Vad jag förstår så är det kostnaden som avgör för valet. Vid CVK krävs det inte så mycket personal, medicin och det hela görs i en vanlig sal. Porten sätts in i en operationssal. När CVK avlägsnas räcker det med en sjuksköterska. Med porten blir det ytterligare ett ingrepp. Det verkar dock vara en självklarhet att erbjuda central port på alla sjukhusen vi har pratat med förutom SU.

När ingreppet är klart så får jag en god smörgås och blir kort därefter utskriven. Min barndomsvän T har tagit sig hela vägen från Stockholm via Göteborg och väntar nu på mig här på sjukhuset i Borås. Åh, vad skönt att se hennes leende. Läkande leende. Vi tar en snabb fika innan sjuktaxin dyker upp och vi åker hem till Göteborg. Jag är trött men lycklig. Tror det är lätt att förstå. Skillnaden på CVK och central port syns här:

bild-35 bild-36

Fredag och tack och lov så har jag sovit gott. T och jag tar en lugn förmiddag innan vi äter en god lunch på Feskekörka. Nu är det inte mycket kvar av mina stackars hårstrån på huvudet. Det känns sådär när jag kliar mig på huvudet och ser hur de korta, korta stråna yr omkring. Måtte jag få behålla ögonbrynen. En världslig sak i det stora hela – men ändå. Jag har laddat upp med en långhårig peruk, en i page och två mössor. Alla alternativ känns ok men jag längtar, så klart, efter mitt egna burr, redan.

Innan jag stänger ner för i natt så låt mig presentera min lila mössa (någonstans ovanför supersnoken…):

bild-37

Annonser

9 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Christina
    Aug 02, 2013 @ 22:52:25

    Snyggo ❤
    …..och så glad jag blir…..ängeln är fortfarande runt halsen 🙂

    Svara

  2. Patrik larsson
    Aug 02, 2013 @ 23:10:07

    Önskar dig det bästa

    Svara

  3. Monica
    Aug 02, 2013 @ 23:19:56

    Maj du är bara så härlig som inte ger dig bra jobbat och tänk nu kan du väl sova gott igen. Mössan klär dig massor med kramar från Mölndla

    Svara

  4. Ewa
    Aug 03, 2013 @ 07:27:52

    Så knasigt att inte vårt stora SU kunde ordna en subkutan venport. Med mig har ingen ens tagit upp frågan om en port överhuvudtaget, trots att jag är HER2-positiv och kommer få behandling i ett år framåt. De sticker mig alltid i armarna, men det kanske beror på att jag har ok kärl. Skönt att du blev av med CVKn, för det är ju inget vidare med slangar som hänger och dinglar. I synnerhet som du har småbarn Hoppas du återhämtar dig snart efter behandlingen.
    Kramar från en medsyster

    Svara

  5. Agnes
    Aug 03, 2013 @ 07:48:46

    Jag avundar din styrka och glad att du kämpar hårt. Vi är med dig, du känner det! Kram: Agnes

    Svara

  6. Tina Bohman
    Aug 03, 2013 @ 16:27:51

    GoeMaj – du är den starkaste, godaste, vackraste, finaste, mest omtänksamma, klokaste, roligaste coolaste människa jag vet. Och du-det kommer att bli bra :)) love u ❤
    U Rock:))

    Svara

  7. Marita Ahlkvist
    Aug 03, 2013 @ 18:02:22

    Åhhhh, Maj!!!

    Svara

  8. Edina Lovasi Rörvik
    Aug 03, 2013 @ 21:13:35

    Maj! Jag följer din resa och beundrar din styrka, mod och humor! Är bestört över SU:s agerande…..och du, den lilla mössan klär dig! Snygg matchning med tröjan:)
    Tänker på dig!/ Edina

    Svara

  9. Petra Löfås
    Aug 03, 2013 @ 22:08:19

    Snyggaste mössan – vackra du! Tänk, vad vore livet utan mammor. Kärlek till både dig och din kära mor. Petra

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: